Lilla Storasyster

Det är fredag kväll.
Jag sitter hemma.
Älskling är bortrest igen.
Höstens första skolvecka är precis till ända.
Och det regnar.

Men av någon konstig anledning så känns det...
Inte bra, men helt okay.


Jag har nog fullt upp med att inse att jag har börjat trean nu.
Jag går sista året på gymnasiet.
Jag är myndig och om ett år har jag gått ut skolan.

Det är chockartat, oroande och märkligt.


Nyss satt vi ju i pingisrummet och pratade om allt och inget.
Nyss härjade vi ju på gymnasiefester, jag i mina solgula byxor.
Jag upptäckte här om dagen att alla nummer finns kvar i min mobil.
Det har gått två år sedan dess.
Det känns som igår.
Eller i alla fall inte så långt bort.

Och nu sitter jag plötsligt här och försöker förstå två år som gick väldigt fort.

Om tio månader vet jag inte om jag fortfarande är studerande, eller om jag är arbetslös.
Hur i hellskotta ska jag komma fram till vad jag ska göra..?